Akademikerförbundet Jusek presenterar en undersökning bland 2 000 akademiker som visar att nästan var femte akademiker/tjänsteman inte upplever att de får utlopp för sin kreativitet i arbetet. Endast 15 procent svarar att de får mycket stort utlopp för sin kreativitet, men skillnaderna mellan olika grupper är stora. Undersökningen visar att chefer upplever att de får långt bättre utlopp för sin kreativitet än andra medarbetare. Juseks företrädare drar slutsatsen att många svenska arbetsgivare inte prioriterar kreativitet bland medarbetarna, trots att nya idéer kan bidra till konkurrenskraft och att kreativitet är en färdighet som kommer att efterfrågas allt mer framöver. *)
Min uppfattning är att klyftan mellan önskat läge och verkligheten är särskilt stor just nu. Det beror bland annat på högt ställda förväntningar hos yngre medarbetare och på det faktum att företag och organisationer ännu inte har anpassat sitt ledarskap till en omvärld med ständig förändring, vilken sker i ett allt högre tempo. Enligt forskarna är kreativitet en grundförutsättning för innovation och de hävdar att alla slags verksamheter blir alltmer beroende av sina mest kreativa medarbetare. D.v.s. de som driver innovation där de är anställda, ”intraprenörerna”.
Men för att en intraprenör ska bli framgångsrik krävs en företagskultur som bejakar öppenhet och kreativitet hos samtliga medarbetare. För att klara av den utmaningen kommer ledningar i företag och organisationer tvingas att anpassa sitt ledarskap. Något som också blir allt tydligare i den offentliga debatten.
Jag har skrivit mer om den nya verklighet som företag och organisationer möter i boken Intraprenören – Nyckeln till innovation, Nedan presenteras ett avsnitt i boken som handlar om kreativitetens avgörande betydelse för både innovation och överlevnad:
”Forskare och näringslivets företrädare blir alltmer eniga om att vi står inför ett paradigmskifte vad gäller sättet att leda och organisera företag och organisationer. Ju mer konkurrensutsatt en marknad är desto snabbare går förändringarna, men ett av problemen är just att veta om man befinner sig på en konkurrensutsatt marknad. För med den snabba kunskapsutvecklingen och informationstekniken så skapas förutsättningar för radikala innovationer där man minst anar det.
Det är anledningen till varför medarbetarnas kunskap och kreativitet kommer att vara den viktigaste framtida strategiska resursen. Vilket i sin tur innebär att man behöver anpassa ledning och organisation efter det ökade beroendet av medarbetarnas kreativa förmåga.
Att förändringar sker i ett allt snabbare tempo och att medarbetarnas kompetenser är avgörande för framtiden bekräftas i valet av tema för Världsekonomiskt forum i Davos 2016. Temat var ”den fjärde industriella revolutionen”, vilken Forums grundare och ordförande Klaus Schwab (2016) beskriver med orden ”Möjligheterna för miljarder människor som förbinds med mobila enheter, med oöverträffad processorkraft, lagringskapacitet, och tillgång till kunskap, är obegränsade. Och dessa möjligheter kommer att multipliceras med nya tekniska genombrott inom områden som artificiell intelligens, robotik, Internet of Things, självstyrande transporter, 3-D utskrift, nanoteknik, bioteknik, materialvetenskap, energilagring, och kvantdatorer.”
I en av rapporterna från Forum, The future of jobs (2016), redogör forskare för vilka krav som kommer att ställas på de anställda i framtiden. Man har undersökt hur HR-chefer och strategiledare i globala företag ser på sysselsättning, kompetens och strategier kring rekrytering av arbetskraft under de närmaste åren.
Enligt rapporten kommer redan år 2020 den fjärde industriella revolutionen att ha gett oss avancerad robotteknik och självstyrande transporter, artificiell intelligens och maskinell inlärning, avancerade material, bioteknik och genometik (avancerad DNA-forskning, min kommentar). Forskarna menar att det leder till att cirka 35 % av de förmågor som företagen efterfrågar hos sina anställda kommer att förändras på bara några få år.
Utvecklingen påverkar både vårt sätt att leva och hur vi arbetar. Vissa arbetsuppgifter kommer att försvinna, andra kommer att bli fler och jobb som inte ens existerar i dag blir allt vanligare. Vad som är säkert är att de framtida medarbetarna kommer att behöva anpassa sina förmågor för att hålla jämna steg med efterfrågan. Enligt rapporten behöver framtidens anställda ha en rad olika förmågor men det är främst rangordningen mellan förmågorna som ser helt annorlunda ut om man jämför år 2020 med år 2015.
Företag efterfrågar medarbetare som ha förmåga till/att:
| År 2020 | År 2015 |
| 1. Komplex problemlösning
2. Kritiskt tänkande 3. Kreativitet 4. Leda personal 5. Samordna med andra 6. Emotionell intelligens 7. Bedömning och beslutsfattande 8. Serviceorientering 9. Förhandla 10. Kognitiv flexibilitet |
1. Komplex problemlösning 2. Samordna med andra 3. Leda personal 4. Kritiskt tänkande 5. Förhandla 6. Kvalitetskontroll 7. Serviceorientering 8. Bedömning och beslutsfattande 9. Aktivt lyssnande 10. Kreativitet
|
Kreativitet kommer att bli en av de tre främsta kompetenser som medarbetare behöver behärska. Med alla nya produkter, ny teknik och nya arbetssätt blir kreativitet en nödvändig kompetens för att företagen ska kunna dra nytta av förändringarna.”
Den naturliga slutsatsen av resonemanget i Davos är att kreativitetens betydelse kommer att öka dramatiskt. Det innebär i sin tur att företag och organisationer kommer att tvingas anpassa verksamheten efter hur man hittar, utvecklar och behåller kreativa medarbetare.
Min erfarenhet är att med mer kunskap och insikt om grundläggande samband om hur man driver innovation kommer svenska verksamheter att bli mer öppna för medarbetarnas kreativitet. Och då finns chansen att behålla vår ledande position i många branscher. Men det kräver medvetet agerande från ledningshåll redan nu.
*) Juseks undersökning finns här: https://www.jusek.se/globalassets/pdf/rapporter_remisser/kreativitetsrapport_170222.pdf